Headache
Sånt drabbas man av titt som tätt, speciellt med detta väder.
Har pluggat med Madde idag, va skönt att prata av sig lite dels om plugget men också massa annat. Tror jag har hittat en riktig vän där. Ska kämpa för det iallafall. Är ganska kass på det annars, att behålla vänner =/ Så till er som står ut med mig, tack! Ni är grymma!
Aldrig någon rolig på msn längre...trist... =/ saknar ju att prata där. Hoppas varje dag att nån rolig ska va online, men icke. Dock är hoppet det sista som överger en. Om man nu ska tro på en sån klyscha. Det senaste har jag varit väldigt positivt inställd till livet och allt, men ibland så är livet verkligen elakt. Och då menar jag verkligen onödigt elakt. Det är inte alltid rättvist, nästan aldrig. Och man kan inte säga att man får vad man förtjänar. Livet har sin egen gång och det är inget vi kan påverka,det är bara försöka göra det bästa av det och leva så bra vi kan för den dagen livet är slut, så är det ingenting vi kan göra åt det. Det är bara acceptera på något sjukt sätt och försöka gå vidare, för vi är så illa tvungna att gå vidare. Det hjälper inte att vi slutar leva, även fast det känns som att man vill det. Man lär sig uppskatta saker och ting, speciellt människor runt omkring en som faktiskt finns där när svåra saker händer.
Sensmoralen i detta inlägget blir altså: Passa på att lev innan livet tas ifrån dig, för en dag kommer vi alla dit, och ingen vet när.
Har pluggat med Madde idag, va skönt att prata av sig lite dels om plugget men också massa annat. Tror jag har hittat en riktig vän där. Ska kämpa för det iallafall. Är ganska kass på det annars, att behålla vänner =/ Så till er som står ut med mig, tack! Ni är grymma!
Aldrig någon rolig på msn längre...trist... =/ saknar ju att prata där. Hoppas varje dag att nån rolig ska va online, men icke. Dock är hoppet det sista som överger en. Om man nu ska tro på en sån klyscha. Det senaste har jag varit väldigt positivt inställd till livet och allt, men ibland så är livet verkligen elakt. Och då menar jag verkligen onödigt elakt. Det är inte alltid rättvist, nästan aldrig. Och man kan inte säga att man får vad man förtjänar. Livet har sin egen gång och det är inget vi kan påverka,det är bara försöka göra det bästa av det och leva så bra vi kan för den dagen livet är slut, så är det ingenting vi kan göra åt det. Det är bara acceptera på något sjukt sätt och försöka gå vidare, för vi är så illa tvungna att gå vidare. Det hjälper inte att vi slutar leva, även fast det känns som att man vill det. Man lär sig uppskatta saker och ting, speciellt människor runt omkring en som faktiskt finns där när svåra saker händer.
Sensmoralen i detta inlägget blir altså: Passa på att lev innan livet tas ifrån dig, för en dag kommer vi alla dit, och ingen vet när.
Kommentarer
Postat av: Anna
"Uppförsbackar ger starka ben min kära"
Postat av: ladybugg
Tack min vän =)
Trackback
